Växjö.På Arabyskolan i Växjö tar man det högt uppskruvade tonläget kring superlärarna med ro. Där har lärarna inte backat för att släppa in de särskilt kvalificerade lärarna i klassrummen.

Sedan några år tillbaka brottas Arabyskolan med låga resultat och fallande elevunderlag. Nu fokuserar man på att förbättra elevernas resultat. Och skolan är en av de tio skolor som deltar i regeringens 60-miljonerssatsning där särskilt kvalificerade lärare handleder kolleger i klassrummen.

På Arabyskolan ska samtliga lärare få individuell handledning i klassrummen under de tre år som regeringens projekt pågår.

Eva Larsson är en av Skolverkets särskilt kvalificerade lärare som enskilt handleder lärare på Arabyskolan. Hon presenterar sig snabbt för eleverna som ska ha lektion i läraren Monica Forsbergs klass. Och berättar att hon inlett ett samarbete med deras lärare. Sedan sätter hon sig tyst längst ned i klassrummet. Stämningen är lite uppskruvad eftersom det snart är prov. Men eleverna glömmer snabbt bort Eva. Och hon börjar snabbt stenografera ned allt som sker i klassrummet mellan eleverna och i samspelet med läraren. Men undervisningen lägger hon sig inte i ”så länge inte taket ramlar in”, poängterar hon efter lektionen.

DN träffar de erfarna lärarna Monica Forsberg och Laurice Mobarak med 15 år respektive 22 år i yrket. De har gått in i samarbetet med ett öppet sinne. Monica bjöd in Eva Larsson till en lektion som hon själv inte ansåg fungerade så bra.

Först fick Monica muntlig respons efter lektionen och några dagar senare ett skriftligt underlag. Där kryddades Evas reflektioner av lektionen med konkreta tips och råd. Monica var förbluffad över att små förändringar av lektionen direkt påverkade arbetsron.

– Jag har med åren arbetat upp en ödmjukhet i min yrkesroll. Kanske är detta jobbigare för nya lärare. Men jag kände mig absolut inte värderad som person av Eva utan allt kretsar kring att hitta ett fungerande arbetssätt. Jag fick smarta råd, positiv feedback och verktyg att lösa vissa knutar, säger Monica Forsberg.

Laurice Mobarak håller med.

– Hon hade fyra ögon och såg alla detaljerna. Och jag fick konkreta tips på hur jag kunde tänka och se – med andra ögon – på mina elever, säger Laurice.

Lenita Jällhage