"Kan vi inte använda boken istället?"

Artikel i Sveriges Läromedelsförfattarens Förbunds tidskrift Manus, nr 3 2015: http://www.slff.se/Om-SLFF/Medlemstidskrift-Manus/

Foto: Wiwi Ahlberg Elevernas deltagande i undervisningen behöver ökas samtidigt som lärarens ledning behöver stärkas, menar Eva Larsson (personerna på bilden har ingen koppling till artikeln).

Eva Larsson, lärare och rektor med pedagogiskt ledarskap, arbetar med att handleda lärare i deras undervisning, och en stor del i det arbetet handlar om att observera elever och lärare under lektionstid. Här redogör hon för sina observationer.

SKOLOR Under de senaste tre åren har jag gjort drygt 300 lektionsobservationer på ett femtontal olika gymnasier och högstadier. Socioekonomiskt har dessa skolors förutsättningar varierat stort: vissa har haft en hög andel elever med annat modersmål än svenska, i andra har det varit tvärtom.

Fria arbeten

Orsaken till att lärarna önskar få handledning brukar vara att de upplever eleverna som utmanande och undervisningen som krävande. Eleverna beskrivs som högljudda, splittrade och störande. De kommer och går som de vill, koncentrerar sig inte mer än korta stunder och missar deadlines. Genomgångar i helklass, kallade föreläsningar, får ta max 5–10 minuter, för mer än så ”orkar” inte eleverna. Traditionella läxor förekommer sällan ”därför att eleverna ändå inte gör dem”. Av dessa orsaker försöker lärarna att utforma undervisningen med så stort inslag av eget arbete som möjligt. Undervisningen präglas i många ämnen av s.k. fria arbeten som löper över flera lektioner och går ut på att eleverna utifrån ett visst tema själva ska hämta information någonstans ifrån om något som de själva ska välja. De ska sedan sammanställa informationen, ofta i grupp, analysera, diskutera, dra slutsatser och redovisa.


Eva Larsson:
Som observatör av undervisning får jag ibland frågan vad jag ser av läromedelsanvändning i skolan. Mitt svar är: inte särskilt mycket. Generellt har läromedlen blivit osynligare och det får effekter på eleverna.

Ofta visar de behovet av avgränsning och förenkling genom frågor, såsom ”Får vi använda boken?” eller ”Kan vi inte gå igenom i boken istället?”

Elevens deltagande

För att känna motivation och få lust att gå till skolan behöver också eleverna få visa sina kunskaper, inte bara vid redovisningar av fria arbeten, utan kontinuerligt i den dagliga undervisningen. Tankar och idéer ska fördjupas, utvecklas och nyanseras genom att eleverna får lära sig att uttrycka sig, lyssna på andra och uppleva glädjen i att själva bli lyssnade på. Det förutsätter att läraren kan leda elevernas inspel på ett jämlikt och rättvist sätt kring ett gemensamt tema. Gemensamma genomgångar som eleverna deltar i, uppföljning av hemuppgifter och tät återkoppling är exempel på arbetsformer som skapar en känsla av att ingå i en större arbetsgemenskap som läraren är ansvarig ledare för. De sänder också en signal till eleverna om att läraren förväntar sig en viss nivå på prestationerna, vilket skapar lust att anstränga sig.

Elevernas deltagande i undervisningen behöver alltså ökas samtidigt som lärarens ledning behöver stärkas. Digitaliseringen har i många klassrum hittills inneburit raka motsatsen: läraren visar ett färdigpreparerat bildspel under tiden som eleverna pratar med varandra om annat. Anteckna behöver de inte heller eftersom allt läggs på lärplattformen. En del elever – inte nödvändigtvis de med bäst studiedisciplin – har redan insett att de inte ens behöver infinna sig i skolan. Den utvecklingen kan läromedelsförfattarna bidra till att vända.

Eva Larsson
lärare och rektor med pedagogiskt ledarskap som specialitet
Styrelseledamot SLFF

Jag observerar ofta sådana lektioner och ser elever som har stora svårigheter att komma igång. En del elever – i vissa klasser många – får inte något gjort alls innan lektionstiden är slut. De sitter i grupp och pratar om annat eller låtsas söka information på internet medan de i själva verket spelar onlinespel. Vissa elever säger att de inget kan göra därför att de inte har med sig sin dator (”för tung att släpa omkring på”) eller att de har tappat bort sin bok och saknar penna. Ljudnivån är hög, vilket försvårar koncentrationen. Arbetet måste därför göras hemma.

Ledning och läromedel

Att stora, fria och oavgränsade uppgifter skapar problem för många elever har forskningen visat. Likaså motsatsen: att tydlighet, begränsning och konkretion underlättar. Det finns inte en lösning på problemet med bristande koncentration hos eleverna. Men den som måste lösa problemet med svagfungerande undervisning är läraren. Han eller hon måste göra förändringar och det är min uppgift som handledare att hjälpa läraren att se vilka dessa är. Det innebär att lärarens roll som ledare lyfts fram på ett sätt som är nytt. Många lärare är ovana vid att tänka på sig själva som ledare, trots att det naturligtvis är det de är.

En lärares ledarskap gestaltas genom allt som läraren gör och gäller både undervisningen och fostransuppdraget.

När undervisningen fungerar bra är läraren tydlig, engagerad, krävande, öppen och förutsägbar inför eleverna. Arbetets syfte och mål är begripliga för eleverna och läraren förser dem med lättfattlig struktur och rättvis organisering. Förutsättningar och ramar för uppgifterna är på förhand givna, valmöjligheterna begränsade och horisonten kort.

För att detta ska fungera krävs noggrann planering av undervisningen och det är här som läromedlets betydelse kommer in. Om eleverna ska uppfatta sina uppgifter som meningsfulla, måste de se kopplingen till kunskapskraven. Många elever uppfattar innehållet i kursen som lika med innehållet i läroboken. Har man läst boken och fattat innehållet, har man gjort vad man ska för godkänt betyg. Även om den tolkningen är en förenkling, ska betydelsen av den inte underskattas. Läroboken – analog eller digital – ger en känsla av stabilitet som eleverna behöver. Om läraren gör avsteg från den, såsom då eleverna fritt får söka sin kunskap, måste läraren kompensera för bortfallet genom noggranna anvisningar. Det är bl.a. när sådana saknas som eleverna får svårt att komma igång, blir sittande sysslolösa och uppvisar tecken på frustration i form av störningar och provokationer.