Fortbildning

Föreläsningar eller längre kurser utformas i samråd och enligt önskemål, ring eller använd kontaktformuläret.

Varje föreläsning och kurs som jag håller utvärderas. Klicka här för att läsa några deltagares omdömen.

Klicka här för att läsa min broschyr.

   

 

Vill du få hjälp med observation och respons?

Jag åtar mig att observera undervisning och lämna återkoppling till lärare, arbetslag och skolledare. Arbetet utformas i samråd och enligt önskemål. Jag stöttar också rektorer i arbetet med att observera undervisning och leda den pedagogiska utvecklingen.

Hur det kan gå till berättar jag om i böckerna Stökig klass – rektors ansvar? och Ordning i klassen – om fostran, arbetsro och trivsel. Om du vill se hur det kan gå till, klicka här.

Ring för mer information!

 

Att ge respons på undervisning

Att observera och lämna återkoppling på lektioner är en effektiv metod för att utveckla undervisningen och stärka det pedagogiska samarbetet.

Lärare som får återkoppling brukar uppleva det som positivt och inspirerande: arbetet blir synligt på ett nytt och professionellt sätt, man får möjlighet att dryfta frågor med någon som ”förstår”, man får stöttning och tips. Det skapar ökad medvetenhet om vad det är som gör att en lektion fungerar, man känner sig säkrare i sin ledarroll och kan i sin tur stötta andra lärare.

Kursen vänder sig till alla skolledare och lärare som är intresserade av att kunna ge och ta emot respons på ett effektivt och utvecklande sätt.

Ur innehållet:

  • Ett neutralt sätt att observera
  • Hur förhåller man sig?
  • Former och förutsättningar, roller och mandat
  • Elevernas rätt - kopplingen till styrdokumenten
  • Förberedelser och uppföljning
  • Att skapa ett professionellt pedagogiskt klimat
  • Diskussion utifrån autentiska exempel
  • Med studiero och koncentration som mål

Föreläsningen anknyter till böckerna Ordning i klassen - om fostran, arbetsro och trivsel och Stökig klass - rektors ansvar?

Format: föreläsning varvad med cases, studier av undervisning och praktiska övningar.

 

Ordning i klassen -- om läraren som ledare och förebild

Inget är så viktigt för elevernas framgång i skolan som läraren! Höga förväntningar på prestationer, struktur och tydlig ledning, goda relationer och kontinuerlig återkoppling får eleverna att växa som människor och ökar deras engagemang i skolarbetet.

Men inte bara läraren, utan skolans alla medarbetare har en betydelsefull roll som pedagoger och ledare för eleverna. En miljö präglad av hänsyn och vänlighet, studiero och koncentration skapar trivsel, inte bara för eleverna, utan också för personalen.

Denna kurs handlar om auktoriteten i yrkesrollen och vad den innebär i vardagen med eleverna.

Ur innehållet:

  • Att skapa förtroende för sig själv som ledare - om den goda relationen
  • Höga förväntningar och tro på elevens förmåga - hur kan det praktiskt förmedlas?
  • När lektionen präglas av prat och oro - vilka konkreta redskap finns för att skapa lugn och ro?
  • Att hålla "medarbetarsamtal" med eleverna
  • Att bemöta elever som provocerar
  • Att bemöta elever som uppför sig illa mot kamrater
  • Elever som inte accepterar vuxnas gränssättning - hur kan man slippa oroa sig för anmälan?

Föreläsningen anknyter till böckerna Ordning i klassen - om fostran, arbetsro och trivsel och Stökig klass - rektors ansvar?

Format: halvdagsföreläsning eller heldagskurs varvad med gruppdiskussioner, cases, och praktiska övningar.

 

Eleverna som medarbetare - om formativ återkoppling

Regelbunden respons både på studierelaterade och sociala prestationer är viktigt för att eleverna ska förstå vilka ansträngningar som krävs för ett gott resultat. Utifrån konkreta fallbeskrivningar diskuterar vi hur läraren kan ge och få återkoppling, konkretisera mål, förmedla förväntningar och ge framåtsyftande vägledning.

Ur innehållet:

  • Eleven som medarbetare - om delaktighet och inflytande
  • Samtalet - länken mellan undervisningen och lärandet
  • Samtalet som förtroendeskapare
  • Återkoppling som skapar motivation
  • Hur kan jag som lärare få återkoppling från eleven?
  • Känsliga ämnen och frågor

Föreläsning varvad med cases. Deltagarna har även möjlighet att arbeta med exempel från egen undervisning.

Föreläsningen anknyter till boken Ordning i klassen - om fostran, arbetsro och trivsel

 

Skolledning som förebyggande strategi

Ett vanligt påpekande från Skolinspektionen är att värdegrundsarbetet behöver en tydligare koppling till elevernas vardag. Denna föreläsning handlar om vilka möjligheter skolledaren har för att driva på utvecklingen och få bättre funktion i handlingsplanerna.

Ur innehållet:

  • Att bryta det som "sitter i väggarna" och skapa en konstruktiv kultur
  • Att få funktion i handlingsplanen mot kränkningar
  • Yrkes- och skolformsövergripande samarbete
  • Att utmana i etiskt laddade frågor
  • Medarbetarsamtalet som redskap i det förebyggande arbetet
  • Stökiga elever - är det skolledarens ansvar?
  • Förebygga konflikter med föräldrar
  • Skolhuvudmannens roll i det värdegrundsarbetet

En föreläsning för skolledare, skolhuvudmän, lärare och pedagoger.

Föreläsningen anknyter till böckerna Stökig klass - rektors ansvar? och Ordning i klassen - om fostran, arbetsro och trivsel

 

Att levandegöra respekt och stoppa kränkningar

Skollagsberedningen skriver i sitt förslag till ny skollag att skolan ska fostra demokratiska medborgare och att den därmed har ett viktigt socialisationsuppdrag. Nedlåtenhet, hån, maktdemonstrationer och skrämsel – attityder som är vanliga i skolan – brutaliserar eleverna och motverkar utvecklandet av de värderingar som utgör grunden för vår demokrati.


Vad innebär det rent konkret för oss som personal? Hur omsätter vi det i praktiken? Föreläsningen ger konkreta förslag på hur vi kan ta itu med intoleranta attityder och kontrollbeteenden samt hur vi enkelt och tydligt kan motivera och skapa förtroende hos barnen och ungdomarna för vår fostran.

Ur innehållet:

  • Vilka attityder bereder väg för mobbning? Vilka förhållningssätt hos oss vuxna påverkar elevernas beteende?
  • Yrkesauktoriteten - vilken betydelse har den för värdegrundsarbetet? Hur kan vi skapa förtroende för vår fostran?
  • Enligt skollagen är det den utsatta eleven som avgör vad som är kränkande. Elever som tillrättavisas kan ibland anse sig bli kränkta och hota skolpersonalen med anmälan. Hur tydliggör vi skillnaden mellan fostran och kränkning? Konflikt, trakasseri, mobbning – vad är vad?
  • Hur upptäcker vi kränkningar som sker i det fördolda?
  • Hur bemöter vi kroppsspråkets subtila kränkningar? Hur stoppar vi provocerande kränkningar i klassrummet?
  • Vilka konsekvenser får det för människor att bevittna eller drabbas av kränkningar i sin dagliga miljö?
  • Vad behöver finnas med i handlingsplanen för att den ska vara effektiv?
  • Hur bemöter vi den som har blivit mobbad? Upprättelsen - vad innebär den?

Föreläsningen vänder sig till alla personalkategorier i grundskolan, gymnasiet och förskolan. Den kan även anpassas till vuxenundervisning.

Format: föreläsningen kan utformas som en halvdagsföreläsning, som en hel kursdag med uppgifter för gruppdiskussioner eller som en del i en längre och mera omfattande utbildning av personalen. Arbets- och fördjupningsmaterial finns till kursen samt pedagogiskt material för att arbeta vidare med eleverna.

 

Personalens inbördes kommunikation – hur påverkar den?

Föreläsning i dialogform med gruppuppgifter som tar sin utgångspunkt i autentiska fall hämtade från skolan som de vuxnas arbetsplats. Syftet med föreläsningen är att öka deltagarnas beredskap för att på ett konstruktivt sätt kunna förändra sådan kommunikation mellan vuxna som riskerar att hindra det förebyggande arbetet mot kränkningar mellan eleverna.

  • Elever klagar över att vuxna inte märker och inte stoppar kränkningar. Beror det på eleverna eller oss vuxna? Hur lyssnar vi och hur talar vi?
  • Vilken koppling kan finnas mellan skolan som vuxenarbetsplats och skolan som elevarbetsplats?
  • Hur påverkas vi av kritiska och ironiska sätt att tala? När blir ett skämt sårande?
  • Hur kan vi påverka kränkande attityder hos vuxna?
  • Hur kan vi samtala med elever om trivseln? Vilka frågor kan vi ställa? Vilka krav kan vi ställa på elever, på föräldrar och på oss själva?
  • Hur tar vi ansvar för information om kränkningar som vi får? Hur kan vi inspirera elever till att ta ansvar för sig själv och varandra?
  • Hur kan vi skapa förtroende för fostran? Hur kan vi tala klarspråk med elever utan att själva riskera att kränka?

Föreläsningen kan vända sig till hela personalen eller inriktas mot arbetslagsledare, antimobbningsgrupp, friskvårdsombud, skolhälsovårdspersonal och andra.

 

Yrkesövergripande samarbete som förebyggande strategi

En god skolmiljö kännetecknas av engagerade och tydliga vuxna som samverkar runt eleverna. Syftet med kursen är att skapa ett forum för samarbete mellan skolans olika personalkategorier för att skapa ordning, studiero och trygghet.


Ur innehållet:

  • Vilka är fördelarna med ett yrkesövergripande samarbete? För oss? För skolan? För eleverna?
  • Vilken målsättning har forumet? Vilka frågor kan behandlas och inte?
  • Vilka uppgifter har deltagarna i ett yrkesövergripande forum?
  • Vad innebär professionaliteten? Hur skapas och hur upprätthålls den?
  • Hur löser forumet samarbetsproblem av olika slag som kan tänkas uppkomma?

Kursen genomförs med aktiva deltagare, vilket innebär varvning av föreläsning, gruppdiskussioner, studium, analys och parövningar.

 

Ansvar och självrespekt – när någon blivit mobbad

Kränkningar kan beröra oss djupt, oavsett vilken roll vi har spelat och vi har olika sätt att hantera känslor av skam och skuld över det skedda. Svåra frågor dyker upp: Är det möjligt att klara sig ur en mobbningssituation med hedern i behåll? Hur återskapar man ett förlorat människovärde? Om den mobbade vill flytta, vad gör vi? Vilka krav kan ställas på den som bara har varit åskådare? Kan jag göra något för att ställa till rätta igen?


Föreläsningen behandlar frågor om medkänsla, mellanmänskligt ansvar och självrespekt ur flera perspektiv och baseras på djupintervjuer med ungdomar och vuxna. Arbetsmaterial och diskussionsfrågor finns.

 

Att förebygga kränkningar i arbetet med barns och ungdomars fritid

Föreläsningen ger de konkreta verktyg som behövs för att stoppa tendenser till kränkningar inom idrotten och skapar samsyn mellan ledarna och föräldrarna.

  • Mobbning syns ofta inte för vuxna. Hur upptäcker vi kränkningar som sker i det fördolda? Vilka tecken behöver vi som ledare vara uppmärksamma på? Hur kan vi hålla oss informerade?
  • Mobbaren - vem är det? Konflikt, skämt, mobbning - vad är vad?
  • Hur bemöter vi kroppsspråkets subtila kränkningar? Kaxiga attityder? Öppna, provocerande kränkningar - hur stoppar vi dem?
  • Vilka attityder bereder väg för mobbning? Vilka förhållningssätt hos vuxna påverkar barns och ungdomars beteende? Kan vi känna igen de unga i oss själva?
  • Hur skriver vi ett handlingsprogram som blir konkret och fungerar i praktiken?
  • Att säga ifrån mot kränkningar kräver ett visst mod. Hur blir man stark nog för att kunna stå på sig? Hur undviker man att kränka själv?
  • Hur kan vi motivera vår policy inför föräldrar? Hur påverkas den som bevittnar och den som utsätts för kränkningar? Vilka krav kan ställas på föräldrar?

Föreläsningen vänder sig till ledare inom all idrotts- och fritidsverksamhet.

 

Leda utan att vara chef

Kurs för arbetslagsledare om den svåra uppgiften att leda utan att vara chef.


Ur innehållet:

  • Utifrån vilka mål kan kraven på samarbete förstås och motiveras? Hur tydliggör vi meningen med samarbete?
  • Hur betraktas arbetslagsledarens uppdrag av kollegorna på skolan?
  • På vilka olika sätt signalerar vuxna en ifrågasättande inställning? Vilken roll spelar informella ledare?
  • Hur påverkas gruppens arbete av bristande följsamhet hos enskilda individer? Hur påverkas eleverna?
  • Hur påverkas en arbetsplats av kritiska och ironiska sätt att tala?
  • Vad är viktigt för att skapa en trivsam arbetsmiljö? Vilket ansvar har en enskild arbetstagare för andras trivsel?
  • Hur kan vi påverka problematiska attityder hos vuxna? Hur skapar vi förtroende för oss själva som ledare?

Syftet med kursen är att öka deltagarnas beredskap för att på ett konstruktivt sätt kunna påverka attityder hos de vuxna som riskerar att utgöra ett hinder i det gemensamma arbetet. Kursen utformas interaktivt, vilket betyder att föreläsning varvas med gruppdiskussioner utifrån cases hämtade från skolan som de vuxnas arbetsplats.

 

Provokationer, stök och mobbning – vad kan föräldrar göra?

Föreläsning för föräldrar som undrar vad de kan göra för att bidra till skolans förebyggande arbete. Föreläsningen utformas efter önskemål kan exempelvis ta upp följande frågor:

  • Vilka krav har jag som förälder rätt att ställa på skolan?
  • Hur kan jag som förälder hjälpa till att förebygga mobbning?
  • Mitt barn mobbar - vad gör jag?
  • Mitt barn blir mobbat - vad gör jag?
  • Vad kan jag som förälder göra om jag får veta att någon annans barn blir mobbat?
  • Vad gör jag som förälder om skolan inte vill att jag ska lägga mig i?
  • Andra föräldrar tycker inte som jag, utan säger att barnen bara skojar med varandra. Vem har rätt?

Föreläsningen bygger på vad elever och föräldrar berättar om sina erfarenheter. Föreläsningen kan byggas ut med diskussions- och fördjupningsuppgifter och även utformas som studiecirkel.

 

Hur tar jag som förälder hand om ett mobbat barn?

Mobbning sätter djupa spår i själen och kan få livslånga konsekvenser. Ett barn som har blivit utsatt för mobbning under lång tid behöver få god omsorg för att kunna läka såren. Föreläsningen vänder sig till alla vuxna som känner ett barn som blir eller har blivit utsatt för kränkningar.

 

Stök och mobbning – vad kan jag som elev göra?

Eleverna tänker inte alltid på att de har rätt att kräva ordning och arbetsro i skolan. De behöver inte passivt titta på när kamrater stör eller på annat sätt saboterar arbetet.
Föreläsningen riktar sig i första hand till elever i gymnasiet och handlar om vad eleverna själva kan göra för att ingripa mot stök, oordning och kränkande språkbruk.