Artikel på UR:s webbplats "Pedagog", mars 2007

Då artikeln inte längre ligger åtkomlig på Sveriges Radios hemsida återger jag här originaltexten.

Lärare kan kränka omedvetet

Text: Anna Tornberg

Eva Larsson är läraren som numera arbetar främst med lärarfortbildning för att förebygga mobbning. Hon anser att det finns en omedvetenhet bland lärare om vad som sårar elever.

 

Vuxnas ironi är kränkande för elever, menar lärarfortbildaren Eva Larsson. Hon förklarar det med att ironin har en skämtsam form, men att den ofta får eleven att känna sig förvirrad och skamsen. Eva Larsson tror att det är många lärare som inte vet om att de kränker sina elever.

- Vi vuxna avfärdar ofta våra ironiska kommentarer med att "eleverna måste ju ha lite humor...". Men eleverna upplever det på ett helt annat sätt - de känner sig nedlåtande behandlade. Jag tror att det råder både tanklöshet och omedvetenhet inom lärarkåren när det gäller vad som sårar elever.

Precis som resultaten av Peter Gills och Anne-Lie Ericsons studie visade så tror Eva Larsson att den här sortens övergrepp mot elever är vanliga. Däremot tror hon inte att de, i de flesta fall, är avsiktliga.

Svårt att definiera kränkning
Exakt var gränsen går för vad som är en kränkning är svårt att veta. Det är en hårfin gräns och den debatteras flitigt. För lärare kan det också vara svårt att veta vad som ingår i lärarrollens uppdrag och vad som kan klassas som en kränkning. En lärare har ju automatiskt ett maktövertag och en fostrande roll gentemot sina elever. Men Eva definierar en kränkning så här:

- En lärare skall naturligtvis säga ifrån om en elev beter sig på ett felaktigt sätt, exempelvis stör så att klassen inte kan arbeta. Men det är i en sådan situation som det är så viktigt vad man säger. Det är helt okej att anmärka på vad någon gör, men inte hur någon är. Det är kränkande att dra slutsatser om en elevs karaktär.

Jargong inom lärarkåren
Hon menar också att det på skolor med svag pedagogisk ledning kan utvecklas en jargong mellan lärarna.

- Det förekommer att lärare kommenterar elevers karaktär och prestationer med omdömen som "slöfock" och "knäppgök". Där ett sådant språkbruk breder ut sig riskerar de som protesterar mot det att bli betraktade som humorlösa och griniga. Därför väljer många lärare att tiga, trots att samvetet säger att de för elevernas skull borde säga ifrån.

Påverkar mer än vi tror
Eva Larsson menar att det här sättet att prata om eleverna påverkar mycket mer än vi tror. I slutändan kan det leda till att lärare tappar känslan av att ingå i ett professionellt sammanhang. När yrkesspråket vulgariseras påverkas också synen på eleverna och på uppdraget.

- Jargongen riskerar att splittra personalgruppen och att i förlängningen leda till att lärare blir utbrända. Ett tecken på utbrändhet är just att cynism smyger sig in och tränger undan professionalitet. Lärarna börjar tycka att eleverna är hopplösa och uppgiften att undervisa dem som omöjlig att klara av.

Trivsel är A och O
Pedagoger och annan skolpersonal har ett gemensamt ansvar för att skapa trivsel i skolan, menar Eva Larsson.

- Om inte eleverna har det bra och trivs i skolan då är det omöjligt för skolan att fullgöra sitt uppdrag.


Frågor och svar angående lärare som kränker
Vad ska jag göra om jag har en kollega som kränker en eller flera elever på skolan?

Eva Larsson:Då är det jätteviktigt att du ställer dig på elevernas sida. Börja med att försöka prata med kollegan. Men det kan vara svårt. Ofta är den här typen av personer informella ledare i gruppen och de accepterar ingen kritik. De bestraffar den som kritiserar och det kan vara svårt att hantera. Därför tycker jag att det är viktigt att frågor kring trivsel tas upp i medarbetarsamtalen. Då har skolledningen en möjlighet att få upp ögonen för den här typen av problem.

Vad ska jag göra om jag inser att jag helt omedvetet har kränkt mina elever?

Eva Larsson:Då tycker jag att du snarast ska prata med dina elever och berätta om din insikt. Du förlorar inte ansiktet om du gör det. Tvärtom! Och tänk på att alla de elever som har hört dig kränka också skall höra dig be om ursäkt för kränkningen. Har du kränkt en elev med klassen som vittnen, måste ursäkten framföras inför klassen. Det skapar förtroende mellan dig och eleverna.

Vad ska jag som skolledare göra för att försäkra mig om att skolpersonalen inte kränker eleverna?

Eva Larsson:Det är viktigt att arbeta förebyggande med dessa frågor. Det gäller att skapa ett forum på skolan där professionella yrkesövergripande samtal kan ske kontinuerligt. Uppgiften för sådana möten är att samtala om det grundläggande målet - elevernas trivsel - för att få det stöd som behövs för att orka med arbetet. En annan viktig uppgift för sådana möten är att ta itu med sådana attityder hos de vuxna som kan utgöra ett hinder för arbetet med eleverna.

Jag tror också mycket på att samtala enskilt med eleverna. Att fostra elever är ju svårt, inte minst när eleverna kommer i puberteten. Pedagogerna är ju elevernas ledare och ledarskapet gäller inte bara undervisning i ett eller flera ämnen. Undervisning och fostran hänger tätt samman och kan inte skiljas åt. Elevernas utveckling är beroende av att de får ledning av vuxna. Vi måste därför ställa oss frågan om vi har kompetens nog för att leda eleverna som människoroch inte bara som studerande i våra specifika ämnen.

Om vi betraktar eleverna som medarbetare på samma arbetsplats som vi, borde också eleverna ha rätt till återkommande medarbetarsamtal med sina ledare. Då blir bekymmer som uppkommer mer en fråga om stöd och hjälp som man naturligt ger varandra eftersom man arbetar ihop. Kränkningar från vuxna eller elever växer aldrig till svårlösliga problem som behöver förnekas och döljas. Sådana samtal skapar också det förtroende som behövs för att eleverna skall vilja låta sig fostras av de vuxna.

Det är inte så svårt att lära sig att samtala med sina elever på det viset. Samtalen kräver inte heller någon dokumentation eller extra tid utöver det man redan gör. Det handlar mer om ens eget ledarskap och organisation av arbetet.