"Signalera att det här är superviktigt"
Artikel i Skolvärlden: http://www.skolvarlden.se/artiklar/signalera-att-det-har-ar-superviktigt
|
Det var många som ville lyssna på föreläsningen ”Ordning i klassen - när läraren leder”. Ledarskap i klassrummet tycks vara ett ämne som berör. – För att eleverna ska lyckas i skolan är det jätteviktigt att lärarens ledarskap och undervisning fungerar bra. Och som lärare ska vi både undervisa och fostra så att vi gynnar barns och ungas utveckling mot mognad och ansvarstagande, säger Eva Larsson. Många elever har svårt att komma till ro. Ett rörigt klassrum skapar stress hos eleverna vilket påverkar bland annat arbetsminnet negativt. Och det sliter förstås på läraren. – Elever vill att läraren ska leda, de vill ha lärare som bryr sig och som sätter gränser. Sen kommer elever att sätt sig emot ibland, det hör liksom till. Fostran bedrivs hela tiden i motvind så vi lärare måste skaffa oss energi för att orka. Men det finns massor man kan göra för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Eva Larsson är lärare och har också arbetat som rektor. Nu föreläser hon och handleder lärare som upplever problem med klasser eller grupper. Hon träffar läraren, gör en klassobservation och ger sedan både muntlig och skriftlig återkoppling utifrån det hon observerat. Hittills har det blivit cirka 200 lektionsobservationer. – Det jag ser, om jag ska generalisera, är att när det inte fungerar i ett klassrum så handlar det om att läraren inte lyckas stå för sin undervisning. Som lärare måste man tydligt signalera till eleverna att det här ämnet och den här undervisningen är superviktig, säger Eva Larsson, och fortsätter. – Det har stor betydelse för elevernas motivation att det finns en chef för ämnet och undervisningen. Någon som ser elevens arbete och intresserar sig för det. En sådan chef vill vi ju vi också ha. Ett tips Eva Larsson brukar ge lärare när klassen inte fungerar är att regelbundet prata enskilt med eleverna, medarbetarsamtal kallar hon det. Både om lektionsarbetet och det sociala. Eleven får berätta om sin situation och får också veta hur läraren ser på situationen. Till ledarrollen hör också att reagerar när elever uppför sig kränkande. – Vi vet att ett svagt ledarskap får konsekvenser. Dels i form av svagare resultat men också att det skapar fritt spelrum för informella ledare i klassen. I förlängningen kan det skapa en miljö där det förekommer mobbning. Eva Larsson är tydlig med att läraren måste reagera direkt om elaka kommentarer fälls i klassrummet. – Eleverna måste känna sig trygga med att läraren ingriper och tar de utsatta eleverna i försvar. Det kan vara att tydligt säga: ”Jag vill inte höra sådana här saker i min undervisning”. Det skapar också respekt för läraren, säger hon. Det allvarliga ämnet till trots skrattades det igenkännande i bänkraderna när Eva Larsson imiterade hur det kan se ut och låta i en vanlig skolklass. Och hon menade att lärare kan lära sig mycket av hur personalen i förskolan arbetar. – De snackar inte så mycket utan gestaltar. Så här sitter man fint på stolen, så här väntar man på sin tur, så här tar man mat. Man kan göra så med äldre elever också. Varför inte öva på hur man är en god lyssnare till exempel? Jag har själv använt mentorstiden till att låta eleverna öva på hur man lugnt går in klassrummet och sätter sig på sin plats. Kan alla bli goda ledare i klassrummet? – Jag har hittills observerat drygt 200 lektioner och det har inte varit särkilt många gånger som jag har misströstat. Om man har klarat det första utmanande året som lärare och fortfarande vill vara kvar i yrket, då tror jag att man har de ledaregenskaper som krävs. Då handlar det mer om att få styrkan att använda dem. Vill du veta mer? Eva Larsson har bland annat skrivit boken Ordning i klassen – om fostran, arbetsro och trivsel. Boken innehåller fem fallbeskrivningar från Eva Larsson klassobservationer tillsammans med hennes skriftliga kommentarer till läraren. Text: Åsa Larsson |